Man's Country: More Than a Bathouse

När Chuck Renslow öppnade Man's Country 1973 ville han att det skulle vara en speciell plats – och han lyckades. Badhuset var en del av Chicagos homosexuella liv i 45 år – det tjänade flera olika roller, stödde den större gemenskapen och skapade otaliga minnen.

Rudolph Nureyev sprang naken genom korridorerna och ropade, "Vem vill gunga på en stjärna?" Dockspelaren Wayland Flowers höll hov i TV-loungen iförd endast en handduk med sin docka, Madame, på handen. Generationer av homosexuella män utforskade sin sexualitet i denna "njutningens oas" med bekvämligheter som inkluderade en kiosk, en butik, ett vått område och bubbelpool, ett orgierum, ett gym, specialrum, en takterrass och trädgård samt den största ångbastun i Mellanvästern.

Musikhallens scen på Man's Country var en plats för talanger som Divine, Village People, Judy Tenuta, Charles Pierce och Rusty Warren. När det inte var någon föreställning var det dans. Vissa män stannade på Man's Country i sex timmar, andra kom för helgen. Man's Country var en plats att låta sin egenart blomma.

När det ikoniska badhuset revs 2018 tog Man's Countrys berättelse slut, men inte legenden. Berättelserna och minnena kommer att bestå. Chuck Renslow sade alltid att han ville att Man's Country skulle vara mer än ett badhus, och det var det verkligen.

Med kapitel om teknodansklubben BISTRO TOO och läderbaren CHICAGO EAGLE.